Mitt 2010 - januari, februari & mars - del I
I februari är mitt arkiv på bloggen nästan helt tomt. Gick nog och deppade i det parhus vi hyrde av några vi kände som bodde i Thailand för tillfället. Kände mig ensam. Längtade till sommaren. Tappade både min blogglust och fotolust denna månad. Jag och min bästa vän Cornelia firade 10-års jubeleeum på alla hjärtans dag, vi såg på bio och hade lika roligt som alltid. Jag såg på dokumentären The Cove den sista dagen i februari och grät som aldrig förr. Bestämde mig från den dagen att bli vegetarian och aldrig mer äta kött. Har inte ätit varken fisk, kyckling eller kött sedan den dagen. Mår illa av bara tanken på att äta kött igen, tror aldrig jag kommer göra det igen. Filmen blev en vändpunkt på någonting jag velat väldigt länge. Den dagen kom jag på att jag vill göra vad som helst för att stoppa människor som sådana - i The cove - och rädda hhotade djur, vad det än krävs. Jag gick promenader med hundarna, gick ut och fotade. Jag fotade is som hängde ner från mitt fönster som såg ut som en spjutfisk och det blev min favoritbild. Jag ritade ett porträtt för första gången på väldigt länge och tyckte det var roligt.
Mars var en månad då jag gick och tänkte på hur hemska människorna verkligen är, fick en chock av grymheten människor främst gör mot djur. Det var meterhög snö och pappa skottade labyrinter i trädgården utanför parhuset, hundarna tokgillade det och de sprang runt glada som barn på julafton och busade. Jag tröttnade på snön och hade en enorm vårlängtan. Ingen fotoinspiration den här månaden heller. Cinnamon hade bott hos oss exakt i två år, han flyttade in som en miniatyr endast 8 veckor gammal. Jag blev valpkär av tanken och önskade att jag hade en valp. Det blev till slut vårkänslor och snön började smälta. Jag hittade en fluga i snön som gjorde att vårkänslorna blev starkare. Jag tog ut kameran och fotograferade för första gången på väldigt länge. Det viktigaste som hände i mars var väl att jag slutade blogga, helt. Jag sa hejdå efter nästan exakt ett års bloggning på den bloggen. Sa hejdå och tänkte inte komma tillbaka. Gillade inte att blogga längre och min blogg kändes så opersonlig den kunde bli att jag inte ville mer, och fotolusten låg på noll. De som läste min blogg trodde jag skulle komma tillbaka fort, men det gjorde jag inte. Jag förvånade till och med mina föräldrar, som trodde samma sak. Och mig själv. Bloggade inte på över två månader.
/Hannah