Jag fick veta för ett tag sedan att min barndomsvän har dött. En hund jag känt sedan jag var - vad kan det vara? Sju år? Bamses matte var med i en olycka vilket gjorde att hon blev rullstolsbunden så jag har väldigt länge, flera gånger om dagen hjälp till att gå ut på långpromenader med Bamse, passat honom och till och med kommit överens med hans matte om att jag ägde halva hunden när jag inte hade någon egen då vi var så bra ihop, han och jag. Mycket kärlek, bus och fina stunder har jag och Bamse delat. Hur många minnen som helst. Nu är han död. Det känns overkligt. Jag såg ju honom senast i vintras!