det har varit en väldigt konstig dag.. skrattat som aldrig innan i säkert en halvtimme i sträck, lycka i hela kroppen. av ingen anledning alls. gymmade innan också och jag höll på att ramla av löpbandet för att jag fick ett skrattanfall. lyckades dock behärska mig i sista stund. jag är konstig, ingen nyhet. insett hur mycket jag vill leva, insett hur mycket jag vill göra. to live like there is no tomorrow.

[en dag kvar nu. 38 timmar kvar.
38 timmar och 12 minuter.]