lucky number 7
mobil + iPadbilder
Jag har haft en underbar helg, trots att en del saker inte gick riktigt som planerat. Dagen började med en lång bilresa på lördag morgonen. Efter 5½ timmar var vi framme på Gekås i Ullared. Kan ju säga att jag shoppade en hel del... Tror 70% av allt var mitt. Gjorde mamma lite pank. :)
Därefter bar det iväg till hotellet. Vi hade massa problem att komma in då det inte var någon där, och sedan en hel del problem med att få nykeln till rummet. När vi väl får nyckeln och går upp till rummet fattas det en säng.. Vi hade fått ett dubbelrum istället för ett trebäddsrum. Efter att ha ringt runt till olika ställen kan ingen hjälpa oss, så mamma får sova på golvet... Världens obehagligaste sängar var det och jag sov säkert bara 2 timmar den natten. Hotellet hette "Sköna nätter", well... vi döpte om det en aning kan jag säga.
Sedan bar det av till Liseberg. Det första jag skulle åka, det enda jag ville åka, var AtmosFear. Vi går dit och självklart är AtmosFear avstängd, "reparation pågår". Den enda grejen jag sett fram emot att få åka fungerade inte just den dagen. Jag och min tur alltså. Men det kanske var meningen att jag inte skulle åka den? Tänk om jag blivit så himla rädd efter att ha åkt den att jag inte klarat av att hoppa fallskärm nu på onsdag. Så det kanske var meningen!
Precis när jag pratar om min otur går jag och spelar på Kramhjulet. Tar mitt turnummer, sju. Hjulet snurrar och den stannar på sjuan, samtidigt som de plingar. Vann stjärnvinsten och valde världens största isbjörn. Spelade lite senare på kvällen också, tog nummer sju igen och vann då också, dock ingen stjärnvinst denna gång. Valde en matbehållare som blir perfekt att ha. Jag som aldrig någonsin vinner någonting. Aldrig. Var rätt glad om man säger så! Innan vi skulle gå hem så går Claudia och spelar lite till. Efter att jag vunnit på första gången två gånger på nummer sju så tar hon det numret också, och vinner! Sju är verkligen ett turnummer.
Vi åkte massvis med karuseller och i Kanonen fastnar jag med mitt hår i själva sätet. Får panik och det enda jag kan tänka på är vad som kommer hända när bygeln automatiskt åker upp.. Håret satt verkligen fast stenhårt.. Tillslut får jag loss det när vi stannat och när jag gått av ser jag hur det är massa hårtussar fast bakom sätet. Lyckat? Nja.
Vi avslutade dagen på Liseberg med att gå i spökhuset. Lyckades övertala Claudia och mamma att följa med in. Jag gick först i ledet, självklart.. Alltså det var det roligaste jag någonsin gjort känns det som. Dem är så himla duktiga och vet precis vart man ska skrämmas. Det läskigaste var att gå först för man vet inte riktigt vart man ska gå, och sedan när ljuset släcks ser du inte ens golvet. Helt plötsligt hoppar de fram i självlysande kläder och man håller på att dö. Till och med jag skrek, och jag skriker aldrig när jag blir rädd - aldrig gjort innan. Efter att jag skrikit brast jag ut i ett asgarv och håller typ på att ramla ihop, varje gång!
Det gick ett "spöke" framför mig på bron där inne, han springer fram och tillbaka innan han tillsist springer och släcker ljuset, och försvinner sedan in i gången där vi ska fortsätta. Jag visste att han skulle stå där bakom hörnet så jag ville verkligen inte gå, speciellt inte först. Visste att han skulle stå där! Jag går och han stod inte där, inte några meter fram heller... Han fortsatte väl vidare tänkte jag.. Precis då kommer vi till ett ställe med en planka som ligger över golvet, runt om är det glas och det är rätt långt ner. Fokuserar på det och försöker se hur långt ner det är. Då hoppar han fram och skriker. Jag skrek så att jag höll på att dö och kastar mig bakåt, precis som alla andra i ledet gör. Börjar sedan skratta så att jag viker mig, tillsammans med alla andra. Det där var ingen beredd på, de vet precis när man slappnar av och fokuserar på annat och det är då de hoppar fram.
Efteråt när vi kommit ut skrattar alla nästan så att de gråter. En kille som gått bak i ledet kommer fram och klappar mig på axeln och berömmer med ett "Bra jobbat!!". Haha! Så otroligt roligt! Föreställ dig att gå själv där inne.. det måste jag göra någon gång!
Dessa två dagar var himla roliga! Och efter att ha åkt 107 mil var vi äntligen hemma, det var så himla skönt att få sova i sin säng efter den trevliga (*host host*) natten på hotellet. Och äntligen fick jag dricka mitt underbara te. Kan inte leva utan te..! Tycker dock en aning synd om mamma. Hon fick köra bilen dit och hem, över 10 timmar totalt, hon fick sova på golvet och hon var den enda av oss som inte vann någonting på Liseberg.
Men hon hade nog himla roligt ändå, precis som oss andra!
- - - - - - -
Detta blev en extremt lång text som säkert ingen kommer läsa, men lägger upp all denna text ändå bara för att jag själv ska kunna kolla tillbaka på det. :)
Därefter bar det iväg till hotellet. Vi hade massa problem att komma in då det inte var någon där, och sedan en hel del problem med att få nykeln till rummet. När vi väl får nyckeln och går upp till rummet fattas det en säng.. Vi hade fått ett dubbelrum istället för ett trebäddsrum. Efter att ha ringt runt till olika ställen kan ingen hjälpa oss, så mamma får sova på golvet... Världens obehagligaste sängar var det och jag sov säkert bara 2 timmar den natten. Hotellet hette "Sköna nätter", well... vi döpte om det en aning kan jag säga.
Sedan bar det av till Liseberg. Det första jag skulle åka, det enda jag ville åka, var AtmosFear. Vi går dit och självklart är AtmosFear avstängd, "reparation pågår". Den enda grejen jag sett fram emot att få åka fungerade inte just den dagen. Jag och min tur alltså. Men det kanske var meningen att jag inte skulle åka den? Tänk om jag blivit så himla rädd efter att ha åkt den att jag inte klarat av att hoppa fallskärm nu på onsdag. Så det kanske var meningen!
Precis när jag pratar om min otur går jag och spelar på Kramhjulet. Tar mitt turnummer, sju. Hjulet snurrar och den stannar på sjuan, samtidigt som de plingar. Vann stjärnvinsten och valde världens största isbjörn. Spelade lite senare på kvällen också, tog nummer sju igen och vann då också, dock ingen stjärnvinst denna gång. Valde en matbehållare som blir perfekt att ha. Jag som aldrig någonsin vinner någonting. Aldrig. Var rätt glad om man säger så! Innan vi skulle gå hem så går Claudia och spelar lite till. Efter att jag vunnit på första gången två gånger på nummer sju så tar hon det numret också, och vinner! Sju är verkligen ett turnummer.
Vi åkte massvis med karuseller och i Kanonen fastnar jag med mitt hår i själva sätet. Får panik och det enda jag kan tänka på är vad som kommer hända när bygeln automatiskt åker upp.. Håret satt verkligen fast stenhårt.. Tillslut får jag loss det när vi stannat och när jag gått av ser jag hur det är massa hårtussar fast bakom sätet. Lyckat? Nja.
Vi avslutade dagen på Liseberg med att gå i spökhuset. Lyckades övertala Claudia och mamma att följa med in. Jag gick först i ledet, självklart.. Alltså det var det roligaste jag någonsin gjort känns det som. Dem är så himla duktiga och vet precis vart man ska skrämmas. Det läskigaste var att gå först för man vet inte riktigt vart man ska gå, och sedan när ljuset släcks ser du inte ens golvet. Helt plötsligt hoppar de fram i självlysande kläder och man håller på att dö. Till och med jag skrek, och jag skriker aldrig när jag blir rädd - aldrig gjort innan. Efter att jag skrikit brast jag ut i ett asgarv och håller typ på att ramla ihop, varje gång!
Det gick ett "spöke" framför mig på bron där inne, han springer fram och tillbaka innan han tillsist springer och släcker ljuset, och försvinner sedan in i gången där vi ska fortsätta. Jag visste att han skulle stå där bakom hörnet så jag ville verkligen inte gå, speciellt inte först. Visste att han skulle stå där! Jag går och han stod inte där, inte några meter fram heller... Han fortsatte väl vidare tänkte jag.. Precis då kommer vi till ett ställe med en planka som ligger över golvet, runt om är det glas och det är rätt långt ner. Fokuserar på det och försöker se hur långt ner det är. Då hoppar han fram och skriker. Jag skrek så att jag höll på att dö och kastar mig bakåt, precis som alla andra i ledet gör. Börjar sedan skratta så att jag viker mig, tillsammans med alla andra. Det där var ingen beredd på, de vet precis när man slappnar av och fokuserar på annat och det är då de hoppar fram.
Efteråt när vi kommit ut skrattar alla nästan så att de gråter. En kille som gått bak i ledet kommer fram och klappar mig på axeln och berömmer med ett "Bra jobbat!!". Haha! Så otroligt roligt! Föreställ dig att gå själv där inne.. det måste jag göra någon gång!
Dessa två dagar var himla roliga! Och efter att ha åkt 107 mil var vi äntligen hemma, det var så himla skönt att få sova i sin säng efter den trevliga (*host host*) natten på hotellet. Och äntligen fick jag dricka mitt underbara te. Kan inte leva utan te..! Tycker dock en aning synd om mamma. Hon fick köra bilen dit och hem, över 10 timmar totalt, hon fick sova på golvet och hon var den enda av oss som inte vann någonting på Liseberg.
Men hon hade nog himla roligt ändå, precis som oss andra!
- - - - - - -
Detta blev en extremt lång text som säkert ingen kommer läsa, men lägger upp all denna text ändå bara för att jag själv ska kunna kolla tillbaka på det. :)
