drar mig till göteborg imorgon bitti, borta över helgen.  blir ullared och sedan liseberg. är inte längre lika taggad på att åka frittfallet "atmosfear" när jag insåg att fallet bara var 90 meter, bara 10 längre än på gröna lund. jag som trott att själva fallet skulle vara 146 meter. i alla fall världens näst högsta frittfall - hm, doesn't look much to me? lär nog bli en himla underbar helg oavsett! och snart är det dags för fallskärmshoppet, så varför ens klaga över att inget är högt nog? hallå liksom? lär få höjd nog inom kort. :)

och som ni ser är jag lite besatt av polaroider, vill ha en. nöjer mig med att fejka mina i photoshop sålänge. så fint att jag dör lite!

simma lugnt! 

Nu är det äntligen bestämt! Jag är alltid tvärtom förresten - förut fick jag smått panik när jag insåg vad jag skulle göra. Men nu... ingenting, inte ens det minsta nervös. Tror inte ens det blir det minsta läskigt. Fearless? Tror det blir den mest underbara upplevelsen ever (men bara för att jag säger detta kommer något gå fel, händer alltid mig). Well, och om jag nu dör så lär det vara en ganska fin död. Begravning på plats till och med, lyx liksom! Haha skämt åsido...

Men tänk om man krockar med en fågel? i 200km/h. Stackars fågel...

...och jag är försäkrad mot kidnappning under fallskärmshoppet! Man får en del pengar om man skulle bli kidnappad. First: när skulle man ens ha tid att bli kidnappad? Under fallet eller vadå? Well, kanske av en fågel.. Logiskt! Second: någon som vill kidnappa mig? Vi kan dela på pengarna! 

Where in the world would you most of all want to go to this instant?
I would love to go anywhere.. just anywhere.

selfportrait

 

hej! jag kände att det behövdes en uppdatering så nu ser det lite annorlunda ut jämfört med sist ni kikade in. hoppas ni gillar det! 

före/efter

utkast efter utkast. skriva -> radera. inget känns bra nog, är aldrig nöjd. vill skriva, vill beröra. inte bara lägga upp någon random bild bara sådär. är sällan jag ens är nöjd med att lägga upp något här, har nog för stora krav på mig själv.. brukar ta timmar innan jag ens blir lite nöjd med någonting.. skriva sudda skriva sudda. har även 900 bilder - redigerade för att läggas ut i bloggen - men varje gång jag tittar igenom dem känns det inte som jag har något att visa alls. inga bilder, men har hur många bilder som helst. men för höga krav. därför är det lite tomt. men har för tillfället ett överflöd av inspiration, så förhoppningsvis lär det komma en del grejer snart. ska bara försöka få ut de från mitt huvud och få dem som jag vill! 

men ett hej i alla fall. jag är inte död. men snart hoppar jag fallskärm så man vet ju aldrig... :) 

hej! väldigt många nya som klickat sig hit, så himla roligt!! levde för ett tag det där sommarlovs-livet jag längtade efter, med saker att göra hela tiden och ingen dator. var så himla härligt. men det höll inte direkt länge då jag blev sjuk igår och orkar knappt göra någonting. inte världens bästa timing med tanke på att jag fortfarande sommarjobbar och har en del grejer att göra.

igår satte jag mig vid datorn för första gången på några dagar, på bra humör trots att jag var sjuk. så går jag in på tumblr och kollar runt och hittar min bild på en annans sida där hon satt sitt copyrightskydd på och tar äran för bilden. jag förstår inte att man ska behöva sätta en stor jävla text med sitt namn på för att folk ska förstå vad som tillhör vem. det känns inte roligt att lägga ut saker som man har lagt ner tid på och så bara tar folk det som om det är deras... får heller inte kontakt med tjejen, men hon hade svarat min kompis så hon verkar ignorera mig. men vad gör man? grejen som gör mig mest besviken är att hon satt sitt copyrightskydd på bilden...

och så precis när jag fått ett ja till en resa och det såg ut som om jag äntligen skulle få resa någonstans, så fungerar det ändå inte då jag ville dit och se en konsert och självklart är den var inställd just dem datumen... känns som världen är lite emot mig för stunden. och ingen inspiration överflöder heller.

men ville mest välkomna alla nya! så himla roligt!!
ska sätta mig och redigera alla dopbilder nu så jag får något vettigt gjort.

  

 

Jag blev veckans inspiration hos Matilda, och ville bara tacka den ängeln för de otroligt fina orden hon skrev om mig. Blir nästan tårögd ju! Sitter här med världens leende. Den människan slutar aldrig förvåna mig med hur otroligt snäll hon är, hur hon alltid får folk att le och minst sagt hur duktig hon är inom fotovärlden. ♥ 

Ville bara skriva lite snabbt. Ska iväg och se om jag kan fynda något på second hand alldeles snart och sedan blir det bio och Harry Potter. Ha det himla fint!! 

Ser ni den där lilla killen i likadana kläder som dem? Det var så himla gulligt för under genrepet så vände sig alla fansen om och vinkade till honom.

 

jag tror utan tvekan att detta är den minst intressanta och mest ointressanta (whut?) sommaren i hela mitt liv. detta som skulle bli den bästa sommaren ever. hallå? vart tog du vägen? börjat sommarjobba nu i alla fall. så för tillfället har jag i alla fall någonting att göra hälften av dagarna. äntligen! alla andras frånvaro från deras bloggar har att göra med hur otroligt underbart sommarlov de har, att de har så mycket att göra och att livet leker osv.. här bloggar jag absolut inte av tidsbrist, nä.. utan av brist på intressanta saker att skriva.

wonderful? no, not really.

jag kom in på mitt förstahandsval; spånga gymnasium. så till hösten kommer jag börja natur/adventure linjen, känns crazy. jag är så himla nervös men samtidigt så himla glad. allt är nytt: jag känner inte staden, känner ingen där. allt är okänt... men jag tror det kommer bli jättebra. kommer få åka kommunalt 3 timmar varje dag från och till men tror det kommer vara så värt.och som min morbror sa; "spånga är ju inte alls långt med tanke på att du ska ut i hela världen senare". så sant, och om jag inte klarar detta, hur ska jag någonsin kunna ta mig ut och göra allt jag vill i livet?

 

jag ska aldrig släppa mina drömmar, oavsett vad som händer. och jag tror att detta är ett stort steg i åt rätt håll. 

allt är okej, men ändå känns allt så fel. eller så är det bara för att jag inte gillar "okej". det känns som att jag inte passar in i livet på något vis och väggarna kommer centimeter för centimeter närmare tills de tillslut krossar allt i sin väg. men ändå händer ingenting. jag ser livet åka förbi utan att jag gör någonting, utan att bry sig om faktumet tillräckligt. men allt känns så fucking jävla fel. känns som jag står fastfrusen medans jag ser något hemskt hända, men jag kan inte göra något åt det...

jag får helt enkelt ta och stå här, fastfrusen, väntandes...