första advent
Härliga snö/jul-bilder från förra året, dagen i ära.
Snart går vi in i december månad. Årets mysigaste månad? Jag saknar dock känslan man hade som liten. Pirret i magen. Att jag natten innan lucia inte kunde somna alls och låg vaken för att höra "ja må hon leva" komma närmare och närmare på morgonen. När man gick ut på gården och allt var täckt med decimeter snö och allt såg helt annorlunda ut, som ett sagoland. Den där underbara känslan man hade innan julafton. Kalle ankas julafton, lika underbar att se varje år. Att gå och vänta hela dagen på att få öppna julklapparna på kvällen. Pulkaåkning med kompisarna tills man inte orkade springa upp för backen mera. Snögrottor med bästisen, som vi alltid planerade att övernatta i, men det slutade alltid med att vi frös så mycket så vi gick hem tillslut. Nyårsafton när man tävlade om vem som kunde hålla sig vaken längst, och tyckte fyra på natten var såååå lång tid. Den där känslan som bara kom under en månad på hela året.
Som när jag 2006 fick min underbara hund, inslagen i ett paket. Vad kan slå det? Förmodligen alla barns högsta önskan.
Jag önskar att jag var liten igen... Den känslan är borta... Åh vad jag saknar den. När man var liten längtade man så tills man blev "vuxen" och alla de äldre barnen var så coola och man kunde inte vänta tills man blev tonåring.. Nu vill jag bara tillbaka. Men december är fortfarande en väldigt fin månad.
Just nu är mitt rum lite mer rött och juligt än det var igår. Fast det känns ändå inte som advent, och snart jul. För jag väntar fortfarande på att den där känslan ska komma som man hade som liten.
Men det kommer bli fint ändå.
Förra året var det hur mycket snö som helst. Jag gillar egentligen inte snön och kylan. Men nu tycker jag den måste komma snart.
En vit jul är ett måste.
En vit jul är ett måste.
